mot mer hållbara skyddskläder

en hållbar framtid för skyddskläder

I takt med att utvinningen av jordens resurser ökar och miljöns och naturens välmående utmanas från flera håll får hållbarhet och hållbarhetsarbete en alltmer framskjuten position i samhället. Hållbarhet är även mycket viktigt för oss på Tranemo och är sedan länge en central del i vår verksamhet. Men, hur påverkar egentligen skyddskläder vår miljö? Vilka val bör man göra för att bidra till mindre klimatpåverkan?  

I den här artikeln berättar vi om hur tillverkningen av skyddskläder påverkar miljön och naturen. Utöver tillverkningsprocessen, förklarar vi även vilka olika material och behandlingsmetoder som används till skyddskläder. 

vad innebär hållbara skyddskläder?

Omställningen till hållbar utveckling är brådskande och allt fler företag tar ansvar för att producera och köpa hållbara produkter.  

Begreppet "hållbarhet" används i dag vitt och brett inom en mängd olika områden, oftast i sammanhang rörande miljön. Då begreppet varierar i betydelse beroende på situation och kontext, börjar vi med att definiera vad vi menar med hållbara skyddskläder – med syfte att skapa en gemensam utgångspunkt kring hållbarhet för vår bransch.

Hållbarhet enligt Brundtlandsrapporten

1987 publicerade FN-organisationen, World Commission on Environment and Development (WCED), Brundtlandsrapporten där hållbar utveckling definierades enligt följande:

Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Det vill säga, ska produktutveckling klassas som hållbar, får den inte endast omfatta behovet vi har framför oss, utan måste även inbegripa framtida generationers behov av exempelvis god hälsa och miljö. Det är en definition som är högst relevant för hela textilindustrin och inte minst tillverkningen av skyddskläder.  

För att tillverka skyddskläder krävs användning av råvaror, vatten, kemikalier och en stor mängd energi. Denna tillverkning kan ha stark negativ påverkan på vår miljö. Under själva produktionen bildas exempelvis utsläpp som kan förorena luften vi andas, marken vi odlar och vattnet vi dricker.  

Detta innebär att ingen utveckling av skyddskläder i dag kan klassas som fullt hållbar, vilket även gäller för arbetskläder och "vanliga" kläder. Branschen för skyddskläder och textilbranschen i stort har således ett stort ansvar att förbättra sin produktion och utveckla nya lösningar för ökad hållbarhet. 

Det också viktigt att komma ihåg att skyddsklädernas primära syfte är att skydda användaren från faror och risker i arbetsmiljön. Men det ena behöver självklart inte utesluta det andra. På Tranemo, är vi fast beslutna om att bidra till utvecklingen av skyddskläder som är kompromisslösa i sitt skydd, men som även lever upp till definitionen av hållbar utveckling. 

Redan i dag finns det konkreta förbättringsmöjligheter att tillgå vid tillverkning av skyddskläder, och dessa möjligheter kommer vi berätta mer om.

Tier 4 – Råvaruutvinning

Denna nivå fokuserar på de råvaror som används för att producera textiler. När det kommer till skyddskläder varierar behovet av råvaror beroende på vilka specifika egenskaper som eftersöks och vilka skyddskrav som ska uppfyllas. Här följer några exempel på råvaror som används vid textilproduktion.

Tier 3 – Bearbetning av råvaror (trådtillverkning)

Den tredje nivån representerar den bearbetning som krävs för att omvandla råvaror, som exempelvis bomull och ull, till användbara textila material. Den här kategorin innefattar spinning av tråd och garn.

Tier 2 – Materialproduktion (tygtillverkning)

Den andra nivån representerar processen att göra tråd och garn till användbara textila material och innefattar steg som vävning, stickning, färgning och efterbehandling som kräver mycket energi, vatten och kemikalier. Även tillbehör som knappar och dragkedjor ingår i denna kategori.

Tier 1 – Den slutliga produkten

Här ingår tillverkning av den slutliga produkten. Tygerna transporteras till sömnadsfabriken där mönsterdelar skärs till för att skapa det plagg som efterfrågas.

Tier 0 – Marknadsföring, försäljning och distribution

I sista nivån ingår marknadsföring, försäljning och distribution av den slutliga produkten.

Materialval för hållbara skyddskläder 

Att vara välinformerad kring textiliernas värdekedja är grundläggande för att göra de val som krävs för att minska miljöpåverkan. I det här kapitlet ska vi utforska olika material och behandlingsmetoder som används för skyddskläder.  

Vad är PFAS?

PFAS (Per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för syntetiska kemikalier med starka fluor-kolbindningar. På grund av dess uppbyggnad klassas denna typ av bindning som den starkaste kemiska bindning som existerar, vilket innebär att den inte är nedbrytbar av naturen. Därför kallas PFAS också för evighetskemikalien. När dessa kemikalier kommer ut i natur och vatten stannar de kvar i kretsloppet där de kan ha en störande effekt när halterna blir för höga.   

För skyddskläder är det vanligt att PFAS används i impregnering/finish eftersom detta har en utmärkt förmåga att stöta bort vatten och oljebaserade kemikalier. PFAS fungerar också som ett bra skydd mot höga energivärden. För att upprätthålla rätt skyddsnivå måste plagg med impregnering regelbundet återimpregneras med PFAS-finish, annars avtar effekten relativt snabbt.  

För att kraftigt begränsa användningen av PFAS inom EU har den svenska Kemikalieinspektionen i samverkan med andra myndigheter i Europa utarbetat ett nytt lagförslag. Begränsningen väntas träda i kraft tidigast 2025, förutsatt att förslaget går igenom. 

Behandlingsmetoder

En stor del av textilindustrins miljöpåverkan sker vid färgning av fiber eller tyger. Traditionella färgningsmetoder kräver mycket vatten och stora mängder energi. Vid färgningen används dessutom kemikalier som kan vara skadliga för människor och förorena naturen (alla kemikalier som Tranemo använder är godkända enligt REACH). Därför finns det en stor potential att minska klimatpåverkan genom att utveckla nya metoder för att färga tyger. 

Dope dye

Dope dye, som även kallas Solution dye, är en mer hållbar metod att färga textilier jämfört med konventionella färgningsprocesser. 

Skillnaden är att traditionella färgningsprocesser bygger på en tvåstegsprocess. I första steget produceras fibrer och i andra steget färgas fibrerna eller tyget. Vanligast är att man färgar tyget. 

Dope dye eliminerar ett steg genom att färgpigment tillsätts direkt under framställningen av fiberstrukturen. Resultatet leder till att användningen av vatten och energi minskas avsevärt, vilket i sin tur reducerar miljöpåverkan.

Resultatet leder till att man minskar användningen av vatten och energi avsevärt, vilket reducerar miljöpåverkan.

Hur länge håller skyddskläderna?

Så mycket som 80% av miljöpåverkan från textilindustrin sker under produktionen. Det mest miljövänliga plagget är därför det som aldrig produceras.

Det mest miljövänliga plagget är det som aldrig produceras.

Skyddskläder måste enligt lag användas för att skydda anställda mot de eventuella risker som finns på arbetsplatsen. För att reducera miljöpåverkan så mycket som möjligt är det viktigt att kläderna används och håller länge. Om du fördubblar tiden du använder ett plagg innan det kasseras, kommer det innebära att produktionen av nya kläder förskjuts, och på så sätt nästan halveras miljöpåverkan.   

Till skillnad från fritidskläder är användningen av skyddskläder maximal, de flesta används fem dagar i veckan året runt. Det är därför oerhört viktigt att tillverkare av skyddskläder utvecklar och designar plagg utifrån att produkterna ska hålla länge och att de klarar industritvätt väl. Exempel på sådana åtgärder är att placera förstärkningsmaterial på områden som är extra utsatta för slitage samt göra det möjligt att reparera uppkomna skador utan att riskera plaggets skydd. 

Huvudsyftet med skyddskläder är att skydda användaren från eventuella skador. Plaggens livslängd varierar kraftigt beroende på vilken typ av arbete som utförs i skyddskläderna. Det finns de som har använts i över tjugo år, men det finns även exempel på kläder som bara hållit i några veckor. När plagget har blivit utsatt för en skada som kan äventyra skyddet, är det viktigt att plagget inte tas i bruk förrän skyddet åter kan garanteras.  

Kan skyddskläder återvinnas eller återanvändas? 

I dag återvinns mindre än 1% av det textila avfallet och majoriteten av kasserade kläder går i stället till förbränning. Men detta ska det bli ändring på. Enligt EU:s producentansvar för textil, ska textilt avfall samlas in separat senast 1 januari 2025. Avfallet ska sedan förberedas för materialåtervinning eller återanvändning. Lagen gäller i hela EU och varje land ska bygga upp sitt eget insamlingssystem. 

För tillfället är klädåtervinningen mycket ineffektiv. De flesta insamlade plaggen omvandlas till mindre värdefulla material som isolering, madrassfyllning eller industriella tygservetter.

Återvunna fibrer 

På Tranemo arbetar vi fokuserat med att minimera avfallet från produktion och att reducera användandet av nya råvaror. Vi har bland annat ett samarbete med våra producenter där vi skickar vårt produktionsspill tillbaka till vår vävare, som återanvänder avfallet till att producera nytt material till oss.  

Eftersom återvunna material ofta blir svagare än den ursprungliga fibren, finns det en gräns för hur mycket återvunnet material kläderna kan innehålla. För att bibehålla tygets styrka och hållbarhet placeras de återvunna fibrerna på tygets baksida mot laminatet. I dag har vi tyger som består av upp till 20% återvunnet material (Cantex 240IR Recycled). Tack vare detta kan vi öka mängden återvunnet material i våra kollektioner utan att kompromissa på kvalitet eller skydd. Högsta prioritet för skyddskläder, är ju som nämnts tidigare, att de ska skydda användaren.